Det hela tog sin början för många år sedan. Redan som tonåring tittade jag längtansfullt på modellen i Billing Boats katalog. När jag sedan hade möjlighet att köpa en tyckte jag av någon anledning att den var onödigt dyr. Långt om länge tog jag tag i saken och satte mig att leta efter obyggda, begagnade exemplar. Till slut hittade jag en i Stockholm för runt 1500 kronor på sommaren 2009. Det visade sig vara en medelålders man som sålde den. Han hade fått den som gåva vid sin pension, men var inte ett spår intresserad av att bygga modeller. Modellen hade ett par år på nacken, så det var inte en modern med laserskurna delar.
Det var alltså dags att ta fram lövsågen, och här räddade min kompis Karel mig. Det visade sig att han hade en elektrisk figursåg han hade väldig lite nytta av själv.
I övrigt krävs inga konstiga verktyg. Jag köpte en Dremmel (eller rättare sagt Clas Ohlson lite billigare märke) för att slipa, forma och borra. Just den modellen var kanske inte det bästa köpet. Chuckens konstruktion gör att den inte kan hantera mindre borrdimension än c:a 2 mm, och det räcker inte. Men frånsett det är den prisvärd.
Klämmor och tvingar i olika storlekar, en hobbykniv, sandpapper en uppsättning små filar, trälim, någon form av s.k. superlim och nålar att fästa saker med så är man igång!
Mitt Vasabygge
Här kan man följa mitt bygge av Billing Boats modell av regalskeppet Vasa. Hur det framskrider, erfarenheter och tips. Bloggen började inte skrivas förrän efter ett par år, så det är lite tätt med inlägg i början. Tidsstämplarna på inläggen har inget med verkligheten att göra. De är konstruerade för att byggjobbet skall beskrivas i rätt ordning. Bygget är långt ifrån färdigt ännu, men jag skriver efterhand som det fortskrider.
tisdag 31 januari 2017
måndag 30 januari 2017
Byggbeskrivningen
Beskrivningen som medföljer byggsatsen är minst sagt sparsam. Men å andra sidan är Billing Boats tydliga med att detta är inget för nybörjare. Den består av två delar. En del som beskriver skrovet och däcket och en del som beskriver masterna. Dessutom finns en ritning i skala 1:1 av den färdiga modellen. När man följt den tvådelade byggbeskrivningen får man lura ut det som återstår genom att studera ritningen.
I min äldre modell är den angivna färgsättningen helt fel, och jag misstänker att det fortfarande är så eftersom dokumenten på Billing Boats hemsida inte är uppdaterade. Nu finns det som väl är en hel del att hämta på Vasamuseets hemsida. Där finns en bilder på den modell i skala 1:10 som byggts där. Via den hemsidan kan man också hitta en frågeforum för modellbyggare som personalen uppenbart följer och besvarar frågor på.
I min äldre modell är den angivna färgsättningen helt fel, och jag misstänker att det fortfarande är så eftersom dokumenten på Billing Boats hemsida inte är uppdaterade. Nu finns det som väl är en hel del att hämta på Vasamuseets hemsida. Där finns en bilder på den modell i skala 1:10 som byggts där. Via den hemsidan kan man också hitta en frågeforum för modellbyggare som personalen uppenbart följer och besvarar frågor på.
söndag 29 januari 2017
Spanten
Då är det dags att börja. Det underlättar med en rigg som kölen fästs i för att ge det hela lite stabilitet. Sedan limmas spanten mot kölen och däcket fästs.
Redan här kan man nog göra ett val om man vill. Den klassiska vyn av Vasa är med öppna kanonportar med utstickande kanonrör. I modellen har man valt att fuska lite med plastramar som simulerar portar där man målar svart innanför ramen. Sedan fästs ett förkortat kanon rör i bordläggningen innanför ramen. Felet är förstås att det inte finns någon sådan ram i verkligheten utan bara ett hål i bordläggningen. Jag har sett modeller där man i det här skedet har byggt stöd för att kunna ta upp hål i bordläggningen för kanonportar. Problemet är att jag ser ingen vettig möjlighet att i detta skedet avgöra var kononportarna hamnar.
Redan här kan man nog göra ett val om man vill. Den klassiska vyn av Vasa är med öppna kanonportar med utstickande kanonrör. I modellen har man valt att fuska lite med plastramar som simulerar portar där man målar svart innanför ramen. Sedan fästs ett förkortat kanon rör i bordläggningen innanför ramen. Felet är förstås att det inte finns någon sådan ram i verkligheten utan bara ett hål i bordläggningen. Jag har sett modeller där man i det här skedet har byggt stöd för att kunna ta upp hål i bordläggningen för kanonportar. Problemet är att jag ser ingen vettig möjlighet att i detta skedet avgöra var kononportarna hamnar.
lördag 28 januari 2017
Bordläggning och däck
Bordläggningen består av lister som fästs mot spanten. I fören blir krökningen så skarp att träet måste ångas för att kunna böjas. Eller om man som jag gör det lite lättare, kokar ena änden en god stund. Någon timme tar det. Enligt beskrivningen skall bordläggningen spikas med de medföljande spikarna, men jag ser ingen poäng i det. Fäst listerna med nålar tills dess att de, och limmet torkat. Spikarna kan sedan användas som "utsmyckning" i ett senare skede.

När man kommer längre ned mot kölen blir geometrin så komplicerad att det är svårt att få till bordläggningen snyggt. Som väl är gör det inte så mycket eftersom skrovet skall målas vitt under vattenlinjen. Sandpapper och frikostigt med modellspackel så kan man få till en bra finish.

När skrovet är klart läggs däcksplanken. I bilden nedan ser ni att vissa delar är målade för att slippa framtida kladd av färgen.

Fören och bogspröten är en pillig historia, men byggbeskrivningen är som väl är ganska bra här.


När man kommer längre ned mot kölen blir geometrin så komplicerad att det är svårt att få till bordläggningen snyggt. Som väl är gör det inte så mycket eftersom skrovet skall målas vitt under vattenlinjen. Sandpapper och frikostigt med modellspackel så kan man få till en bra finish.

När skrovet är klart läggs däcksplanken. I bilden nedan ser ni att vissa delar är målade för att slippa framtida kladd av färgen.

Fören och bogspröten är en pillig historia, men byggbeskrivningen är som väl är ganska bra här.

fredag 27 januari 2017
Färgsättning av skrovet
Nu gäller det att få skeppet att se ut som ett byggt i ek. Blanda bets och prova er fram. Själv använde jag Herdins bets och blandade 10 delar Antikek, 1 del Mahogny och 3 delar vatten. Men som sagt, detta är en smaksak. Somliga skulle nog hävda att min färg är lite för mycket åt det röda hållet. De rena ekfärger som finns tyckte jag däremot gav fel intryck.
Skall man vara petig så skall skrovet under vattenlinjen vara blyvitt. Min färghandlare påstår att detta kan åstadkommas med ytterst lite svart i vit färg. Men det känns lite som överkurs.

För andra färger har jag använt Humbrols oljefärger. Det verkar funka tillräckligt bra även på trä.
Skall man vara petig så skall skrovet under vattenlinjen vara blyvitt. Min färghandlare påstår att detta kan åstadkommas med ytterst lite svart i vit färg. Men det känns lite som överkurs.

För andra färger har jag använt Humbrols oljefärger. Det verkar funka tillräckligt bra även på trä.
torsdag 26 januari 2017
Utsmyckning
Nu kan det vara dags att börja med skrovets rikhaltiga utsmyckning. Figurerna i modellen följer väl vad som kan anses som facit enligt Vasamuseets modell. För färgsättningen är man helt beroende av vad bilder man kan hitta av Vasamuseets modell. Sen är det upp till var och ens ambitionsnivå.


onsdag 25 januari 2017
Masterna
Masterna måste byggas färdiga innan de monteras. Repstegarna kommer däremot att vara i vägen när rår och segel ska monteras. Bästa sättet är nog att montera blocken som skall hålla repen i avsatserna, men att vänta med själva repstegen tills dess att allt annat är på plats. Blocken är lite luriga att få fast i avsatserna. Lösningen jag kom på var att sätta blocket i en ögla av ståltråd och limma i ett hål som borrats i avsatsen. En märklig sak är att det finns 52 järn att fästa repstegar och vant i skrovet med, men fler än så är inritade på ritningen. Antalet rep måste alltså minskas.




Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)



